Sista arbetsdagen i Skänninge. Vi har rensat ut och städat trädgårdsförrådet  och gjort fint i trädgården. Åke hade skyfflat gården och krattat så fint några dagar innan.

Här är resultatet.

Idag lördag har Nina och Emelie haft en dag tillsammans. De avslutar den med att spela yatzy som de gör just nu när jag skriver det här. Emelie är lite trött vilket hon borde vara så här dags.

Emelie fick igår en dag med faster Siv och det gjorde henne gott. Bra träning innan hon börjar skolan på måndag. Vi höra av en mamma att Emelie var saknad i skolan. Kul att höra som förälder.

Jag har rensat källaren i Skänninge och imorgon ska jag och Nina rensa trädgårdsförådet och klippa gräs men sedan är vi klara.
Vi har fått bra hjälp som vanligt av Åke som krattat och skyfflat gruset.
Det känns bra att vi nu har mindre än en vecka innan vi lämnar huset.

Hur ser en torkad koppa ut och när vågar man skicka dottern till förskoleklassen.

Emelie har nu missat en hel vecka av förskoleklassens början.
Det är trist att vattkoppor skulle komma nu men det såg så lovande ut i början av veckan att vi trodde att hon skulle kunna gå idag. Men vi är lite osäkra och efter ett samtal med Vårdcentralen så låter vi henne vara hemma till måndag. Då är vi på den säkra sidan.

Den här familjen är en trött familj. Vi börjar nu inse att vi ska snart ska släppa huset i Skänninge. Några dagar kvar och vi är färdiga.

Det ska bli så skönt att bara ha ett hem att bry sig om.

Ta hand om varandra därute.

Vattenkopporna försvinner mer och mer. Idag på morgonen så var nästan alla märken på benen borta. De var ju minst drabbade så det är kanske inte så konstigt men alla små märken är i stort sett borta. Bara de stora kvar som bleknar eller torkar. Torsdag hoppas vi är det skoldag för henne. Så vi räknar ner.

Jobbet hade gjort fel på schema och det gjorde att vi fick lägga om lite och ta in hjälp av både Åke och Siv denna vecka. Emelie protesterar dock inte 🙂

På måndagen slutade jag tidigt så när Nina försvann till jobbet några timma så åkte jag och Emelie till tippen för att slänga skräp vi tog en tur till Skänninge också där vi höll på med staketet som nästan faller ihop. Vi förstärkte det och satte upp de staketdelar som blåst omkull. Det är ju roligt att lämna över något som faller isär. Det kommer dock behövas reparationer av staket framöver men nu håller det ihop det första året.
Troligtvis är det som någon sa att det kommer inte behövas staket där då syrenhäcken är uppväxt och markerar väl tomten.

Vi räknar ner nu på vad som ska göras i huset. Denna vecka så städas huset och på lördag ska jag hämta alla saker i källaren som nu är packade. Söndag ska vi göra iordning utomhus och städa ur källare och förråd. Sedan är det genomgång av huset med köpare och den 1/9 lämnar vi huset.

Det ska bli så skönt för det här har varit ett projekt som nästan har tagit all vår lediga tid sedan november.

Det kommer ett inlägg hur vår resa har varit.

Vår devis har varit ”En dag i taget” det har räddat oss många gånger.

Vi har en plan för Skänninge där vi lagt upp vad vi behöver göra varje dag för att hinna i tid. Taffeln hämtades på fredagen så nu är det tomt på möbler. Det är bara stegar och städmaterial kvar.

Lördagens uppgift bestod i att putsa de fönster som är för högt upp för städbolaget. Jag har lånat en stege från jobbet som är fem meter och den räckte precis. Jag är också höjdrädd så det här är något jag inte sett fram mot.
Men det gick bra. Lyckades putsa dem så man ser skillnad. Det är nu gamla fönster så märken finns där i glasen som gör att de aldrig kan bli som nya fönster.

Det som var skönt var att Emelie fick komma ut lite efter att bara vara hemma. Hon tyckte bäst om att stå ute i blåsten och känna hur den svala luften var skön för hennes koppor som kliar. Kopporna är nu på väg ned och det är skönt för henne.
Vi har mycket nytta av den kylspray som Therese kom med.

Idag ska vi plocka ur allt från huset och göra det helt tomt inför städningen som börjar på måndag. Källaren är nästa projekt som ska tömmas på olika saker från modelljärnvägen. Det är hus och skeppsmodeller och monteringsmaterial .

Det gör ont i mig när jag ser hennes koppor. Men Emelie fixar det bra.

Här är den lilla höjden jag behövde putsa på. Jag gillar inte att ha något
att hålla mig i men det gick till slut bra.