TBE

I år har vi äntligen kommit loss för att vaccinera oss. Nu när vi bor som vi gör med stor tomt och risken att få fästing på oss ökar.

Så tjejerna har nu tagit 2 sprutor och jag får ta tre och den sista ska tas nästa vecka.

De ska tas med en månads mellanrum och nu inser vi hur fort en månad går.

Det är alltså två månader sedan vi alla tog vår första spruta.

Det börjar bli höst och det är mörkare och vi tänder ljus och kryper in i huset mer och mer.
Ändå känner jag att jag borde göra mer ute. Vi får se om alla projekt hinns med innan första snön faller.

Ha det gott alla.

Äntligen är pianot stämt

I somras hittade vi ett piano som skulle passa fint hos oss. Sagt och gjort tog jag med mig Lasse som fixar det mesta in Om flytt och åkte till Kalmar och hämtade pianot. Det gick nästan smärtfritt.

Idag kom pianostämmaren hit och jag har sett hur han utvärderade pianot dom vi tror är från 20-30 talet.

Han gav det bra betyg. Lite spelat på och välbehållen. Inte ofta man ser sådant så han. Ofta är skicket på dem illa någonstans mente på detta.

Han stämmer det sista nu och det ska bli så skönt att kunna spela på det och höra det som det ska låta.

En trevlig herre med mycket kunskap.

Jag kommer utbrista Äntligen

Trevlig helg alla

 

Det här med storleken på kläder

Jag har under årens lopp sedan jag var liten ändrat storlek ganska drastiskt flera gånger. Tills jag började skolan var jag normal och sedan ökade jag i vikt och blev normalviktig i gen i högstadiet. Det smög sig på i gymnasiet och när jag var 25 gick jag ned igen. Gick upp och sedan ned några gånger. Högst viktmässigt var jag nog 2008 då jag tog Itrim som hjälp. Jag klev ned 40 kg och mådde som en prins. Sedan gick jag upp en del och gick ned en del med några års mellanrum. Orsaken var skador då jag hade träning som viktutjämningsredskap och när jag inte kunde träna så gick vikten upp.

Nina och jag har pratat om under ett års tid att vi skulle börja träna igen. Om inte annat för att kunna komma i kläder vi skulle ha på en fest i vår. Vi kom aldrig igång och när vi såg hur en person som jag följde på sociala medier gick ned utan att träna med hjälp av Viktväktarna så föreslog jag det för Nina som tyckte det var en bra idé.

Sagt och gjort så började vi att vara onlinemedlemmar. Vi skriver in våra värden i appen och får ut vad vi kan äta i Points var dag och så en veckobonus för att kunna äta sådant lite mer onyttigare. Det har visat sig vara väldigt bra för oss. Vi har tillsammans gått ned 35 kg sedan slutet av januari.
Det som är bra med VV är att man kan äta allt men inte så ofta. Vi har verkligen styrt om vår mathållning till mer grönsaker och frukt, fisk och fågel och mindre pasta och potatis men inte färre gånger utan lite mindre varje gång. Pizza hamburgare på max och andra onyttigheter finns med.

Nu har träningen kommit gång för mig ordentligt igen. Denna gång utan att pressa på utan låta kroppen bestämma. Det började med promenader i våras och det har slutat med löprundor upp till 8 km. Nu har jag börjat styrketränat för att få kroppen lite starkare för längre rundor framförallt nästa år. Sedan att få det sista av det överviktiga att fördela om sig lite skulle inte heller vara så dumt.

Nu mår kroppen bra och jag känner mig inte lika sliten i den men fortfarande finns de krämpor kvar som jag haft ett tag.

Nya kläder har det blivit och jag tom fått ersätta de kläder jag köpte i april för att de har blivit förstora.

Diabetesvärdena har blivit fantastiskt bra. Långtidsockervärdet ska vara under 50 för att de ska vara nöjda. De har legat på 52-57 i vintras men i juni låg det på 38. En investering för framtiden helt enkelt är det här.

 

Mörkret är på väg

Vi fick tända ljus när vi åt på lördagskvällen. Det är något vi alltid gör under den mörka årstiden. Nu kändes det lite efterlängtat och mysigt.

Denna helg har inneburit besök från Stockholm, pyssel och födelsedagskalas.

En hel del har hunnits med i huset och framförallt lampor har satts upp för nu behövs det ju på kvällarna.

Vi har nu bott här i tre månader och det har gått så fort.

Nu börjar den riktiga vardagslunken för oss alla då skolan börjar på torsdag. Det är ändå lite skönt.

En kväll i grannstaden

Just nu är mitt schema så att jag slutar tidigt ena dagen och börjar sent nästa dag.

Så i tisdags passade vi på att låta Åke och Anita rå om Emelie på kvällen medan vi åkte till Norrköping och träffa en annan barnledig familj och gick på restaurang. En trevlig kväll och kul att prata med varandra utan barn.

Varmt var det och otroligt god mat var det.

 

Här är några bilder från kvällen.

Första bilden ä på Nina vid busshållplatsen i Sturefors. Klänningen fick hon av Emelie och mig när vi var i Barcelona.

Andra bilden är när Nina och jag delade på en planka med olika Italienska förrätter.

Tredje bilden är på den fantastiska fisk och skaldjursgrytan jag åt.

ö