Idag börjar jag sent och följde med Emelie till skolan. Det var krispig hög luft.

I går var det studiedag på skolan. Jag började med att skicka iväg Nina till jobbet med frukostsmoothie som varje dag. Jag lät Emelie sova tills hon vaknar ca 8.30. Sedan tag jag med henne på en överraskning. En tidig födelsedagspresent, en ny cykel. Den förra som hon fick när hon lärde sig cykla förra våren hade helt enkelt blivit förliten. Hennes kompisar hon leker mest med hade också större cyklar så bi bestämde oss att hon får en nästan 3 månader förtidig födelsedagspresent.

Att bi gjorde rätt märktes direkt på premiärturen till affären. Hon flög fram jämfört med den gamla cykeln. Att gå från 20 tum till 24 gjorde det mycket enklare att cykla.

Som förälder tvekar man ibland men det känns skönt när man gjorde rätt val.

En härlig helg är till ända. Det strålande vädret bidrog förstås till det men det hände så mycket olika saker som bidrog till känslan att man önskade att helgen var en extra dag.

Emelie har lekt en hel del med en speciell kompis. Fredag, lördag och söndag har de spenderat tid tillsammans. Det är heller inte första helgen det är så. Inte så konstigt att vi då har blivit bjudna på kräftskiva dit och att Emelie ska sova över sedan.

Vi själva hade vår årliga kräftskiva som vi haft sedan 2012 och då var Ninas mamma med. Nu är vi på nytt ställe och Margaretha är inte med oss längre. Livet går vidare och Åke har nu träffat en ny dam som heter Anita.

Det är så härligt att se att man kan träffa någon även om man är över 80 år.

Kräftkalaset fick börja under äppelträdet då det var för varmt på altanen. Senare på kvällen fick nytta av vår nyuppsatta runda infravärme. Den gav värme och ljus som gjorde att vi satt ute till 22.

Söndag var Emelie på kalas där hon fick bowla för första gången. Mycket uppskattat.

Vi passade då på att gå på blomsterrea och kom hem med 4 st dvärgtuja. De pryder nu framsidan.

Vi avslutade helgen med att sitta på balkongen och njuta av syrsorna som spelade högt och i bakgrunden hördes en ko som råmade och bussen som går till stan åkte förbi.

Bi verkligen njuter av livet dom har en fot i landsbygden och en i samhället.

Sommaren går mot sista versen och som vanligt känns den för kort. Samtidigt är det lite mysigt att gotta in sig och tända ljus.

Som vanligt blir det lite stressigt att fullfölja de projekt man tänkt. Några har redan blivit uppskjutna eller förkortade. Nya mer prioriterade har också tillkommit men det är väl så det är att ha hus.

Imorgon börjar skolan för Emelie och hon börjar i årskurs 2.

Hon har kompisar och vi känner igen fler och fler.

Har jag sagt att vi trivs🙂

I stenpartiet på framsidan har en groda hittat fram och solar.

Vi har rönnsumak som ser så fin ut så här års men skickar rotskott överallt.

Regn och åska har avlöst varandra då och då under veckan.

Men på tisdagskvällen kom en rejäl skur. Vår nya regnmätare gick upp i topp dvs över 30 mm.

Inne gick strömmen. Eftersom det är jordfelsbrytare överallt så är det enkelt att återställa säkringarna. Men så enkelt var det inte och vi kunde till slut lokalisera det till ytterbelysningen vid huvudingången.

Idag kollade jag på dem och såg att det var mycket döda getingar som låg i botten av lamhållaren. Jag dammsög ur dem och det visade sig att blöta getingar orsakade kortslutningen.

Så skönt vi har det hör jag Nina säga ofta. Vi har verkligen hittat ett ställe där vi trivs. I helgen har vi grillat med grannar, varit på marknad, badat och Emelie har lekt med kompisar.

Det är enkelt skönt och härligt ställe vi bor på.

Givetvis har vi utmaningar som alla andra oavsett var vi bor. Det värsta är nog alla projekt, stora som små, som vi vill göra men inte hinner just nu. Tålamod behövs verkligen. Men när vi ser tillbaka ett år så här det hänt en hel del och vi ska ta det lugnt och ta en sak i taget. Kanske slutföra allt vi inte hann med innan flytten🙂

Just nu gräver jag en del vid jordkällaren. Det är mycket rötter och det behövs spett att få loss dem. En liten bit i taget men innan vintern ska jag vara klar.

En hel del sly tas bort så de stora träden ska få utrymme.

Målas ska det göras och även om det är 50 m staket som syns mest är det vår ytterdörr som behöver kärlek mest.

Blåsor i händerna och färg på tröjan men med ett litet leende.

Vi hörs