>Jag sjöng på en begravning igår. En person vars namn var Torbjörn Andersson. En främmande person som visade sig vara en gammal arbetskamrat.

Jag dök upp i postkläder en timme innan begravningen för att öva med kantorn de Dan Andersson sånger vi skulle framföra först och skulle senare byta om. Då visade det sig att dotter med man dök upp väldigt tidigt. Jag såg att de tittade lite extra på mig och jag förstod senare varför.

När prästen pratade om Torbjörn så kom det fram att han har varit brevbärare och så började min hjärna snurra. Han var en person som alla visste vem det var och han kallades för älgen. Vi är många som har ett öknamn på posten. Mitt tex är Oscar men det är en lång historia för att dra här.

Min insikt över vem det var gjorde att det kändes bra att jag fick sjunga på hans begravning.

Jag hälsade sedan på dottern och talade om att jag hade jobbat ihop med honom.
De hade tyckt att det var extra roligt att det var en postis som sjöng på hans begravning.

Det är nu andra gången i rad som jag har fått sjunga på en postis begravning. Tänk så det kan slumpa sig.